Bokrecension: Sasa Stanisic har skrivit en roadmovie för vilsna själar
Aris Fioretos läser en sällsam novellist.
Stanišićs antihjältar är alltför självmedvetna för att förhärliga expansionen av den egna intimsfären. De vet att utvidgningen av det inre – denna känslornas men även reflektionens, lustens men även lidandets domän — inte får ske på verklighetens bekostnad. Tvärtom måste den stora, förment normala världen både hyllas och kontras, luras och uppmuntras; endast så avlockas den sina hemligheter.
I dessa försök att hitta ett rimligt, rentav skapligt sätt att finnas till på i världen pareras dråpliga missöden med desillusionerad munterhet.
Men hans talang ligger i att ge vilsna deras värdighet åter. ”’Det fina är’, säger någon, det kan till och med vara Mo, ’att livet inte vet vad det skall ta sig till med mig.’” Stanišićs noveller hyllar hans insikt på litteraturens villkor.
”’Vilka är vi?’ frågar jag existentiellt.
’Genomresande’, säger Mo.”
---
Aris Fioretos, DN 18 juni 2018
Andra inlägg
- Intervju i Opulens!
- Världsbokdagen på Ystads stadsbibliotek
- Härkomst. Kommer här. Igen.
- Leipziger Buchmesse 2024
- Zagrebe, tak te imam rad
- På bokkaféet Booksa i Zagreb
- Påminnelse pressröster
- Wolfenbütteler Gespräch 2023
- Victor Malm i Expressen om litteraturen i Sverige
- Om Allegro pastell i "En varg söker sin pod"
